Agera vid misstanke om könsstympning

Könsstympning av flickor och kvinnor är ett allvarligt brott och en kränkning av flickor och kvinnors mänskliga rättigheter. Det är även en uttrycksform av hedersrelaterat våld och förtryck. Könsstympning kan ske i Sverige eller i samband med resor utomlands. Som yrkesverksam kan du möta flickor eller kvinnor som redan är utsatta, eller som riskerar att utsättas. För att förebygga och upptäcka könsstympning krävs det att du har kunskap och att du vet vad som gäller inom ditt ansvarsområde och hur du ska agerar om någon blivit utsatt eller riskerar att utsättas.

Viktiga principer att ha i åtanke i arbetet mot könsstympning av flickor och kvinnor:

Tidig upptäckt

En enskild händelse säger sällan allt. Det är ofta mönstret som ger en tydligare riskbild. Det kan handla om ett förändrat beteende, oro inför resor, kontroll från omgivningen, eller information från syskon. Att vara observant på kännetecken på utsatthet ger bättre möjligheter att upptäcka utsatthet eller risk för utsatthet tidigt.

Tydligt ansvar

Alla yrkesgrupper som möter barn, unga och vuxna i utsatta situationer har ett ansvar att agera inom ramen för befintlig lagstiftning och sin egen yrkesroll.
Det kan handla om:

  • att ställa frågor när något väcker oro
  • att dokumentera iakttagelser
  • att göra orosanmälan eller polisanmälan
  • att sätta in skyddsåtgärder
  • att hänvisa vidare till medicinsk, psykosocial eller juridisk hjälp

Ansvaret ser olika ut beroende på yrkesroll. 

Att ta oro på allvar, även när du inte vet exakt vad som kommer att ske, kan vara avgörande för att förhindra brott och ge rätt stöd.

Samverkan

När det finns misstanke om att någon utsatts eller riskerar att utsättas för könsstympning startar ofta flera parallella processer. Det kan handla om skola, förskola, socialtjänst, hälso- och sjukvård, polis och åklagare.

Effektiv samverkan, exempelvis genom Barnahus, kan vara avgörande för att:

  • göra korrekta riskbedömningar
  • ge rätt skydd och stöd i rätt tid
  • informationsdela på ett sätt som inte ökar risken för flickan
  • samordna insatser och undvika dubbelarbete

Lagstiftning

Könsstympning är förbjudet enligt svensk lag. Brottet är kriminaliserat även på försöks- och förberedelsestadiet, och det saknas preskriptionstid för brott som begåtts mot barn.

Lagstiftningen berör även:

  •  anmälningsskyldighet för barn enligt socialtjänstlagen
  • utreseförbud  vid risk för att barnet förs utomlands
  • möjligheten att vid behov använda tvångsmedel, rättsmedicinsk bevisning och internationellt samarbete

Varje yrkesgrupp behöver känna till vad som ligger inom ramen för deras ansvarsområde.

Några huvudargument mot könsstympning

  • könsstympning stöds inte i någon religion
  • det är en skadlig sedvänja som innebär livslångt lidande för många som utsätts
  • det är ett brott enligt svensk lag och internationella konventioner
  • det har inga medicinska fördelar
  • och det är ett övergrepp mot kvinnors och flickors kroppsliga integritet och mänskliga rättigheter   

Riktad information för:

Nationell stödtelefon för yrkesverksamma

Behöver du stöd eller vägledning i ditt arbete kan du kontakta den nationella stödtelefonen. Här kan du få hjälp i ärenden som hedersrelaterat våld och förtryck, inklusive könsstympning av flickor och kvinnor.

Telefonnummer: 010-223 57 60

Mer information om den nationella stödtelefonen.

 

Könsstympning av flickor och kvinnor

Hedersrelaterat våld och förtryck

Publiceringsdatum: 30 november 2025

Senast uppdaterad: 10 december 2025